❗️Skrolla ner för att läsa referenserna ⤵️

Bakgrund

Pennvässaren kom ut 2002. Redan 1997 gick startskottet för det som idag är Pennvässar­­Metoden, då jag på Högskolan för Lärande och Kommunikation i Jönköping skrev utvecklingsarbetet ”Filmens dramaturgiska struktur när barn berättar”.

Min handledare Leif Ruhnström inspirerande mig genom att ge mig den första bekräftande respons jag någonsin, under hela min skoltid, fått på en text. Jag minns fortfarande formuleringen. Då tänkte jag att jag kanske kan skriva i alla fall, jag kanske trots allt skulle kunna skriva ett läromedel.

När jag  redogjorde för min rapport som bland annat presenterade “hinderbanan”, verktyg för att få till att en röd tråd i berättelsen och ett schema för att skapa karaktärer i, sa Leif Ruhnström: “Så där skulle jag också vilja arbeta.” Jag har tackat Leif många många gånger för att han visade att han trodde på mig och mitt material.

Folke Dahlkvist

Jag blev så stärkt av Leif Ruhnströms ord att jag samma dag ringde upp Folke Dahlqvist som ansvarade för novemberlovets fortbildningsdag för lärare i Jönköpings kommun 1997.

Folke Dahlqvist träffar elever i skolbiblioteket inför föreläsningen ”Operativt tänkande – vad är det?”

Dagen skulle bestå av ett “smörgårdsbord” med olika föreläsare och jag frågade om jag kunde få delta. Jag presenterade mitt material lite kortfattat och Folke Dahlvist sa “ja” på en gång, trots att han visste att detta skulle bli min premiär-workshop och trots att han inte visste något om min förmåga att leda och undervisa en grupp lärare. När fortbildningen var genomförd och blivit mycket uppskattad av de 11 deltagarna, frågade jag Folke hur han hade vågat låta mig få detta uppdrag. Hans svar blev: “Intuition. Jag följer alltid min intuition.” 

Först ut med scheman och skrivmallar

Min målsättning var att göra det möjligt för ALLA elever att lyckas bygga en berättelse med både spänning och röd tråd. Jag ville presentera de viktiga knepen för att känslan av att lyckas skulle dyka upp redan vid första försöket. Samma metodik och i stort sett samma övningar använder jag under mina skrivarkurser för vuxna.

Kritiska synpunkter från läromedelsförlag

Eftersom jag var först ut med att presentera skrivmallar och scheman med detta syfte, blev det inte enkelt att få ett förlag att tända på idén. I januari 1999 kom detta svar: “Ditt material har många poänger, men vad ska en lärare tro som öppnar boken och ser en massa scheman och rutor som eleverna ska fylla i? Barns fantasi ska utvecklas fritt och inte i rutsystem!”. Jag fortsatte därför att ge ut mitt fortbildningsmaterial på eget förlag: SKRIVA – filmens dramatiska struktur som hjälpmedel när barn berättar

Lärarskrivarklubb på UR

Utbildningsradion engagerade mig år 2000. Materialet från mitt redan utgivna material användes som det var. Lärarskrivar­klubben blev en processinriktad fortbildning för lärare online och fungerade som en community på webben. Lärare i Sverige och på svenska skolor i utlandet använde min skrivmetod för sin egen skrivutveckling och prövade metodiken och övningarna i sina klasser.

Pennvässaren kom ut 2002

Fredrik Holmberg

2003 inledde jag ett femårigt samarbete med Fredrik Holmberg, Filmpedagogerna. Vi mötte lärargrupper över hela landet med vår kompetensutveckling Det vidgade textbegreppet – på riktigt, där vi konkretiserade visionerna och tankarna kring skolans uppdrag att jämställa text och bild, bok och film. I dialog med Fredrik fick jag min kunskap i dramaturgi bekräftad och fördjupad. Frågetecken rätades ut och nya insikter tillfördes.

Skolprojekt Linné

Inför Linnéjubileet 2006 gav regeringen via Linnédelegationen i uppdrag åt Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik vid Uppsala universitet att skapa en serie Linnélektioner som en del av Skolprojekt Linné.

Jag blev ombedd att skriva ett av häftena där jag presenterade modeller för hur elever kan skapa spännande berättelse utifrån fakta om djur och natur. Metodik och övningar hämtades från Pennvässaren. Häftet jag bidrog med heter Berättarteknik – Linnélektioner 1.

✏️ Pennvässaren – referenser

Ett litet axplock av referenser mellan 1998 & 2024

✏️

– Jag har inte tidigare funnit dramaturgin beskriven på ett så strukturerat och lättillgängligt sätt som i Veronica Gröntes skrivhandledning.

Rolf Uno, regissör/skådespelare – Konstnärlig ledare för barn- och ungdomsteatern vid ”Smålands musik och teater” – 1998

✏️

– Med filmens berättarteknik som grund har Veronica Grönte utarbetat en metod – eller snarare ett förhållningssätt – och ett materiel, som utgår från barns och ungdomars behov att finna trygghet i att behärska språket – deras viktigaste redskap.

Christer Sjöberg, handläggare, Kommunförbundet Jönköpings län – 1998

Min kommentar:
Christer Sjöberg bestämde sig på en gång, vid mitt första besök hos honom, att han ville marknadsföra min processinriktade fortbildning,  6 kurstillfällen i Vaggeryds kommun. Deltagarna blev mycket nöjda och jag svävade på moln! När fortbildning var avslutad frågade jag Christer hur han hade vågat låta mig hålla min allra första processinriktade fortbildning i Kommunförbundets regi. Christers svar blev exakt detsamma som Folke Dahlkvists: “Intuition. Jag följer min intuition.” Därefter samarbetade jag med Christer och Kommunförbundet under många år.

✏️

– Har arbetat i 30 år och aldrig tidigare tänkt på att berättelsens slut ska finnas med redan från början för att underlätta skrivprocessen. Detta är helt revolutionerande!

Ulrika Tagesson, Byleskolan åk 2-3, Täby 2020

✏️

Utlåtandet nedan gavs av skrivpedagog Charlotte Pauli på Jakobsbergs folkhögskola, då min metodik fortfarande rymdes i studiehäftet SKRIVA – filmens dramatiska struktur som hjälpmedel när barn berättar, som getts ut på mitt eget förlag.

– Under mina femton år som skrivarkurslärare på en folkhögskola har jag oavlåtligen letat efter användbart och inspirerande undervisningsmaterial i dramaturgi och i konsten att berätta och strukturera en historia. Det har knappast funnits något sådant!

Först när jag gick på Dramatiska Institutets ettåriga Mediepedagogiska utbildning fick jag, fast endast muntligt, tillgång till en dramaturgisk och textanalytisk arbetsmodell som gjorde att jag kunde utveckla en skrivdidaktik värd namnet.

Jag har under höstterminen -98 använt mig av SKRIVA – filmens dramatiska struktur som hjälpmedel när barn berättar i min skrivarverkstad och funnit det oerhört stimulerande och genomtänkt. Trots att det egentligen vänder sig till lärare i grundskolan, har jag inte haft några som helst svårigheter att tillämpa stora delar av det i min kurs i skönlitteratur för vuxna deltagare. Mina 15 kursdeltagare har uppskattat uppslagen och tankarna kring hinderschema, karaktärsbeskrivningar och dramatiska modeller.

I Veronica Gröntes undervisningsmaterial presenteras de nödvändiga verktygen för att konstruera episka och dramatiska texter. Det är oerhört stimulerande och genomtänkt och har väckt idéer och lust hos mig att utveckla nya metoder för undervisning i dramatik och epik.

Materialet rymmer en bärkraftig vision och konstruktiva modeller; uppslag och verktyg som kan sättas i händerna på framtidens lärare och elever.

Charlotte Pauli, skrivpedagog och folkhögsskollärare, Jakobsbergs Folkhögskola, 25 januari 1999

✏️

– Detta blev ett helt nytt sätt att tänka. De kurser jag tidigare gått i “skrivprocessen” har gett mig några nya idéer. Den här kursen gav mig ett helt nytt sätt att tänka. Varför har jag inte fått lära mig detta tidigare? Jag är nu inne på mitt trettioandra år som lärare.

Astrid Johansson, lärare 1-3, Vaggeryd i oktober 1998

✏️

– Du inspirerar mig så enormt! Jag blir så motiverad när jag läser Pennvässaren – du får mig att tänka – du ger mig nya infallsvinklar på det jag skriver och på det jag tänker skriva och jag blir så imponerad över helheten och det enorma stoffet som du erbjuder.

Det är inte självklart, tycker jag, att direkt SE det brillianta i det du presterat med PennvässarMetoden och de övningar som du lagt upp för att bygga upp och skapa det koncept du erbjuder. Jag blir bara mer och mer imponerad när jag börjar fundera över allt bakgrundsarbete och den solida helheten du erbjuder dina läsare, lärare, elever, skrivarkursdeltagare och medlemmar på Skrivboken.nu.

Innehållet i kapitlet ”Analysera och recensera – Bokprat och filmsnack” – presenterar så mycket att upptäcka om texter och filmer. Genomgången av karaktärernas olika funktioner är mycket värdefull. Dramaturgins beståndsdelar blir tydliga och klara genom det sätt som du förklarar de olika dramaturgiska begreppen. Det blir lätt att genom analysen i kapitlet ”Från Illiaden till Askungen” upptäcka berättelsens olika delar och funktioner på ett mer genomgripande plan.

Jag undrar då och då om vi/de som använder din bok och dina övningar på skrivarkurser inser hur gediget och genomarbetat ditt material de facto är…. jag hoppas det. – Varma varma hälsningar!

Elisabeth Karlehav, beteendevetare / personal- och arbetslivsfrågor, Bålsta 2012

✏️

– När vi använder hinderschemat kan alla producera, bli färdiga och känna sig nöjda. Eftersom texterna är korta och uppbyggda på samma sätt med röd tråd, blir det lätt att tillsammans samtala om dem. Vi kan bekräfta det som fungerar och lyfta fram utvecklingspotentialen.

Anna Paris, Musiklådans skola åk 3, Uppsala 2022

✏️

– Under läsåret 1998-99 deltog jag i den processinriktade fortbildningskursen SKRIVA med Veronica Grönte.

För det första vill jag säga att jag hade önskat mig den här kursen för 20 år sedan!
För det andra vill jag säga att jag är väldigt irriterad över att jag inte kommit på det här själv! Så enkelt, så genialt!

Arbetsglädje

Jag har undervisat nybörjare sedan 1960. Berättandet har alltid legat mig mycket varmt om hjärtat och jag tycker jag har haft ganska lätt att inspirera mina elever att skriva. Skrivar-kursen har dock bidragit till att jag nu känner en ännu större glädje i arbetet med elevernas språkutveckling. Det är numera aldrig någon elev som säger ”jag vill inte” eller ”jag kan inte” skriva.

Småstegsmetod

Metodiken, som fortbildningen presenterade, kan liknas vid den ”småstegsmetod” jag utnyttjar i matematikundervisningen, där jag lär ut knep och sätter verktyg i händerna på eleverna. Oavsett ämne är det väsentligt att strukturer och det kreativa tänkande grundläggs tidigt.

Kreativitet

Arbetssättet som jag inspirerats av är konkret och på samma gång fantasieggande. Eleverna blir väl förtrogna med berättandets uppbyggnad. När systemet avslöjats har eleverna möjlighet att komma vidare i sitt skrivande och fantasin kan flöda. Deras berättelser blir inte längre bara intressanta för dem själva. Numera lyssnar de aktivt på varandras berättelser, när de läser upp dem i klassen.

Empati

Efter att ha inspirerats av olika övningar på kursen har jag använt mig av rollspel och dramatiseringar som hjälper eleverna att öva upp sin förmåga till inlevelse och empati. Utan denna förmåga förmår man inte heller att formulera sig i ord eller skrift.

Skolans viktigaste uppdrag

Jag anser, att skolans viktigaste uppgift är att öva barnen i att känna empati och att lära dem att använda språket i tal och skrift. En människa som kan formulera sina tankar och känslor i ord får självförtroende och självinsikt och kan påverka sin omvärld. En människa som kan använda sitt språk, vågar räta på ryggen.

Barbro Alvtegen, Huskvarna den 11 mars 1999

✏️

– För mig gav själva omslaget på Pennvässaren den rätta tonen till skaparlust! Det dramaturgiska upplägget som boken ger på ett sakligt och lekfullt sätt, var just det som jag sökte, från pärm till pärm. Att skapa en bra berättelse!

Pia Armander Handledare & pedagog, Järna 2024

✏️

– Alla lärare på Norrevångsskolan i Eslöv (årskurs F-6) gick under läsåret 2009-2010 gått kompetensutvecklingen Makete-metoden i Pennvässaren med Veronica Grönte. Vi har fördelat träffarna under läsåret – en heldag och 4 halvdagar. Som rektor har jag själv deltagit i fortbildningen, på samma villkor som lärarna.

Jag har aldrig tidigare varit med om detta – att alla lärare känner entusiasm över samma kompetensutveckling. Oavsett om en lärare har arbetat i 30 år eller är nyutbildad är reaktionen densamma – en jättebra fortbildning! Lärare med lång yrkeserfarenhet menar att detta är en kompetensutveckling man frågat efter under många år men inte funnit förrän nu. ”Hur fick du tag på henne?” frågar de mig som om de nu äntligen hittat den hemliga koden – ”Sesam öppna dig”.

Hanna Lönegård, rektor på Norrevångsskolan, Eslöv i januari 2010

Lär och inspireras av Pennvässaren!

På min sida Pennvässaren.se delar jag med mig av Pennvässarens metodik. Praktiska tips för grundskolan som även kan inspirera dig som varken är lärare eller elev.

Pennvässaren – lägst pris hos Studentlitteratur

Vill du vägledas i ditt skrivande av Pennvässaren? Beställ den direkt från Studentlitteratur. Där har den lägst pris.

Kortleken som visas här kommer från kortleken Resilio. Illustratör: Emilie Marti, idé: Moritz Egetmeyer.

Blir du nyfiken på bildkorten?

Här kan du läsa om bildkorten och beställa kortlekar som inspirerar till att skriva och skapa karaktärer. Korten fungerar som en språngbräda för din fantasi. Läs om hur korten kan användas. Här finns alla 8 kortlekarna .

Boka ett introduktionssamtal

Är du intresserad av att få veta mera om Pennvässaren och mina skrivarkurser? Följande kurser är aktuella och du kan läsa mera om den här på hemsidan:

• Grundkurs med PennvässarMetoden
• Självbiografisk grundkurs med PennvässarMetoden
• Fördjupande skrivardagar med textrespons och enskild coachning
• Kostnadsfri Författartimme via Zoom

Klicka här, skicka ditt meddelande så kontaktar jag dig mycket snart.

Vi hörs!