Bild: Befolkad utvecklingskurva © Veronica Grönte & Studentlitteratur 2002

Är vem viktigare än vad?

När vi ska skriva en berättelse är den vanligaste frågan:

Vad ska den handla om?”

Men, handlingen kan var komplicerad att få grepp om, ifall vi inte samtidigt har en huvudkaraktär som är välbekant.

I PennvässarMetoden börjar vi istället med denna fråga:

Vem ska den handla om?”

När du lärt känna huvudkaraktären på djupet är du igång med skrivandet! När du vet hur karaktären bor, vad hon älskar, vad som gör henne trygg eller osäker, vad hon eftersträvar – ja, då kan du börja ana vilken berättelse som behöver skrivas. Det är inte bara idéer som växter fram – du får samtidigt något ännu viktigare: en riktning, en nerv, en början.

Karaktären först och därefter händelseförloppet

De flesta skrivuppgifter vi har fått under vår skoltid har byggt på ett ämne eller en idé, men i PennvässarMetoden vässar vi pennan och startar med att skapa en människa som fungerar som berättelsens kärna.

Genom att i fantasin besöka huvudkaraktären i hennes hem och vardag, börjar vi se detaljer som avslöjar väldigt mycket: Hur hon rör sig. Vad hon döljer. Vilket val hon drar sig för att göra och vad hon hoppas på osv. När huvudkaraktären blivit tillräckligt levande, börjar vi ställa frågorna kring händelseförloppet:

  • Vad längtar huvudkaraktären efter, vilket mål har hon?

  • Vad sätter igång berättelsen?

  • Vilken inre resa gör hon?

  • Vilket motstånd möter hon – och vad tvingas hon offra?

  • Hur slutar det – och varför?

Det är först när karaktären känns verklig som strukturen och den röda tråden blir meningsfull att fundera kring.

Varför börja med karaktären?

1. Huvudkaraktären skapar riktning

En levande karaktär vill något särskilt. Det i sig skapar rörelse. Den rörelsen blir grunden för berättelsens struktur och röda tråd.

2. Du hittar rätt konflikter

När du vet vad som står på spel för just den här huvudkaraktären och vilket mål hon har (medvetet eller omedvetet), vet du också vilken huvudkonflikten är och vilka de underordnade inre och yttre konflikterna kan bli som passar in på hennes resa mot målet.

3. Det blir lättare att skapa spänning

Om du känner till vad din huvud karaktär fruktar, vad hon inte vågar säga eller göra, vad hon innerst inne vill – då vet du vad som kan ställas på spel, vilka hinder och problem som kan uppstå i berättelsen. Ja, då kan du bygga en struktur som griper tag.

4. Lusten leder dig framåt

Det är både roligare och mer kreativt att börja med någon du är nyfiken på än att försöka tvinga fram en handling. När du lär känna personen, börjar berättelsen komma till dig – inte tvärtom.

Vi startar i den mänskliga vardagen

När du börjar i det mänskliga, i vardagen, i den inre längtan – hittar du berättelser som berör. Då har du inte bara något att skriva – du har något att säga. Vill du vara med på en skrivarkurs? Hör av dig så berättar jag mer.

En glimt från mitt karaktärsschema

När du deltar i den allmänna grundkursen eller i den självbiografiska, skapar du en tredimensionell huvudkaraktär och kanske väljer du att inspireras av Enneagrammet eller inte. Klicka här för att läsa en kort beskrivning om Enneagrammet.

1. Schema med Enneagrammet som utgångspunkt.

2. Schema utan Enneagrammet som utgångspunkt.

Glimtar från 2 olika 3-dimensionella karaktärsscheman. © Veronica Grönte & Studentlitteratur 2002.

Röster från tidigare kursdeltagare

Deltagare har berättat att de gått flera skrivkurser tidigare, men nu var första gången de faktiskt kände att huvudpersonen började prata med dem. Det var då de kunde börja skriva på riktigt, upplevde de.

Jag minns att en deltagare sa att hon alltid brukade fastna redan på första sidan. Hon ville veta vad allt skulle handla om innan hon vågade börja. Men, när hon startade med att följa sin karaktär, då hände något. Plötsligt ville hon skriva vidare och hon fick senare lust att fundera på strukturen.”

En annan deltagare berättade att hon försökte komma på en bra handling, men allt blev bara krystat, tyckte hon. När hon startade med en person i stället – en kvinna som bodde ensam vid havet, växte berättelsen nästan fram av sig själv.

Så fungerar PennvässarMetoden – steg för steg

1. Skapa en karaktär
– Hur gammal är hon?
– Hur ser det ut där hon bor?
– Vad gör hon helst – och i smyg? osv…

2. Besök karaktären i fantasin
– Vad finns i rummet?
– Vem bor där mer?
– Vad gör karaktären? osv…

3. Utforska hennes drivkraft
– Vad vill hon?
– Vad undviker hon?
– Vad är hon rädd för att förlora? osv…

4. Bygg en dramaturgisk struktur utifrån huvudkaraktären
– Vad är det som gör att karaktären börjar röra på sig och söker sig vidare?
– Vilken inre förändring måste hon gå igenom?
– Hur kan du strukturera berättelsen så att läsaren följer med – känslomässigt och logiskt? osv…

Vill du prova själv?

I min allmänna grundkurs i PennvässarMetoden får du uppleva detta arbetssätt från grunden. Vi börjar med människan – inte handlingen. Du får pröva kreativa övningar – mina skrivmallar – som guidar dig vidare. Du tar dig från ett bygge av en trovärdig karaktär till en berättelse som verkligen fängslar.

Du behöver inte ha skrivit något tidigare – det räcker att du är nyfiken. Läs mer om kurserna här.

Fler röster från deltagare

Läs referenser från den allmänna grundkursen.
Läs referenser från den självbiografiska grundkursen.

Läs mer om de aktuella skrivarkurserna

Här kan du läsa mer om de aktuella skrivarkurserna.

Maila mig så hörs vi på telefon!

Har du frågor? Maila mig gärna!

Läs mer om Pennvässaren.